.

Nej, jag har ingen underbar syster, det är jag som är den underbara älskade systern.
Dagen började perfekt. Min brorsa väckte mig vid halv tolv, och vi käkade frukost. Yoghurt med hemmagjort müsli och OBoy. Livet kan inte bli mycket bättre. Vi satt och snackade och lyssnade på musik samtidigt. Nån bränd blandskiva, det mesta var väldigt dåligt, en del bättre. Sen gick vi upp och lyssnade på lite musik. Jag tvingade honom att spela Pocahontas Savages Part 2. Finns på Spotify, om nån vill höra den. Jag satt och skrek ut kommandon med tandborsten i munnen, det var säkert jättetjusigt. Han drog till en kompis senare, och jag gick in till mig, jag planerar att spendera dagen framför datorn/TVn. Första dagen på lovet (Japp, sportlovet har börjat nu!) ska jag bara slappa. Möjligt att jag läser lite i Ängeln också.
Telefonen ringde för en stund sen. Brorsan ville nu att jag skulle gå ut i garaget och kolla om han hade lämnat sin ryggsäck där. Det var full snöstorm ute. (Ja, jag överdriver) och jag hade bara pyamas på mig. Men självklart, som den underbara älskade syster jag är, gick jag ut. Den stod där, ensam på det kalla betonggolvet, i bensinlukten. Jag plockade upp den och tar in den. Den står nu brevid mig och värmer sig. Underbara älskade syster, det är jag det.
Ciao