Home again
Efter 18 kg kantareller, nån liter vinbär och hallon, 27 Abborrar och en Id är jag hemma igen. Vädret var inte det bästa, vissa stunder öste det ner, men vi fick i alla fall en regnfri dag. Fiskelyckan log verkligen mot oss, så mycket fisk som vi fick upp igår har vi inte fått upp på hela året. 19 stycken Abborrar! För er som blir skeptiska nu, med tanke på inledningen, så kan jag tala om att de åtta andra drogs upp dagen innan. Det är när det nappar så mycket som det är riktigt roligt att fiska. Jag lärde mig också att bryta nacken av fisken, ta ur kroken ur munnen på den, och sätta på nytt agn. Morfar påstår att det inte är förrens nu som jag verkligen kan fiska. Kanske ligger en hel del sanning i det. Jag känner mig hur som helt lite tuffare, även om fisken och jag fortfarande inte kommer helt överrens. Jag drog upp en Id också, på 1,5 kg. ftersom vi aldrig har åte nån sån förut, så släppte vi tillbaka den. Jag tar lite cred för att vi fick så mycket fisk, morfar hade ju på sig lyckofisken som jag har gjorde åt honom för några år den. En liten träfisk som jag målat i guld och trätt ett läderband genom. Kommer morfar bara ihåg den, så hänger den alltid med ut i båten. Båten som för övrigt inte har ett namn. Lite illa där faktiskt, morfar har ju haft båten hur länge som helst, men det heter ingenting. Vi måste ändra på det här! Namnförslag mottages tacksamt!
Kantareller var det heller inte dåligt om, på den tid vi var där plockade vi ihop 18 kg. Eftersom frysen redan är full, både hemma hos oss, och all släkt, så sålde vi allt, och Elias och jag fick dela på pengarna. 450 kr blev det, var. Ett välkommet tillskott i kassan. Det är förresten alla pengar, så om nån känner sig manad, är det bara att ta kontakt;) När jag kom hem på kvällen var jag faktiskt så duktig att jag packade upp på en gång, sen drog jag på mig träningskläder och gav mig ut i spåret. Första gången på hela sommarlovet! När jag korsade gatan på väg mot skogen blev jag verkligen glad. Jag njuter faktiskt av att springa, det blir som en slags terapi, det är bara det att jag inser inte hur skönt det är förren jag kommer ut! Det är vägen mellan soffan och dörren som är jobbigast. När man sen har duschat och sitter på rummet igen, då är det riktigt gött. Ska se om jag kommer ut och springer lite imöra också. Det gick bättre än jag väntade mig, bara det att spåret var väldigt lerigt på vissa ställen. Nu ska jag bädda ner mig i sängen och sova, utan att behöva väckas före nio! I love it.